|
|
Salmo salar - jättelaxen
Det här är ett träsnideri som föreställer vad som troligen är den största atlantlax som någonsin har fångats på spö. 142 cm (!) - hela historien finns nedanför bildserien.
This is a woodcarving of an Atlantic Salmon, that probably is the largest specimen ever caught on a rod. 142 cm (!) - the full story is below the picture series.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sista bilden: "Johan", Curt Johansson (fiskmästare i Mörrum när det hände) och fisken vid Mörrumsåns strand.
Last picture: "Johan" , Curt Johansson, f(ishmaster in Mörrum at the time) and the fish at the shores of river Mörrum.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lite bilder från tillverkningen
Some pictures from the production. Sorry - no translation here.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Huvudet sågas upp för att munnens insida ska kunna skäras ut
|
|
Huvudet ihopsatt igen.
|
|
Fenorna skärs ut separat av bokträ och limmas fast.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fjällen bränns in med ett glödritningsverktyg...
|
|
... och efter det kommer strukturen från årsringarna.
|
|
Hela fisken har fått fjäll. Ca 6000 st...
|
|
Även lite detaljer runt huvudet förstärks med glödritning.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tunn, tunn fena av bokträ.
|
|
Tänderna tillverkas separat och limmas på plats. |
|
Fisken färdig för målning och grundad med silverfärg. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En ganska stor fisk…
Hösten 2012 gjorde jag en trämodell av en lax, som inte bara är en speciell fisk, utan som också har en historia väl värd att berättas.
Det hela utspelade sig för 15 år sedan. Den 29:e september 1997, näst sista dagen på säsongen, fiskade - vi kan kalla honom Johan - i Pool 22 på Domänfiskets vatten i Mörrum. Han hade inte hållit på med laxflugfiske särskilt länge, varit någon gång i Norge och fått en eller annan lax i Hallands åar - Johan kommer från en stad på Västkusten. I Mörrumsån hade han aldrig tidigare blött en krok.
Sent på kvällen fick han på en tung fisk, och efter en rejäl drillning kom den i land. Om fighten är det inte så mycket att orda, Johan säger själv att den bar sig åt som en höstlax brukar, gick tungt och djupt i strömmen, svår att rubba och krävde en god stund att trötta. Till slut var den i alla fall på land.
Det första Johan tänkte när han såg fisken var, att ”nu har jag fått en lax på över 20 kilo”. En riktig best var det, en brunsvart hanlax med hög rygg och en enorm näbb. Men så sent på säsongen var det klubbningsförbud på lax, så Johan och hans fiskekompis mätte den med spöt, höftade till en höjd mot underarmen och släppte tillbaka den i ån. Några foton blev inte tagna.
När de kom tillbaka till stugan konstaterade de att fisken varit 142 cm lång. Möjligen ringde en liten klocka någonstans, det vet jag inte, men särskilt mycket funderande blev det ändå inte just då. En dag senare stängde fisket, och Johan och hans kompis åkte hem till Västkusten.
Några dagar senare ringde Johan tillbaka till Kronofisket. Han ville ha en ungefärlig vikt på sitt nya PB. Hur det samtalet inleddes kommer väl ingen ihåg exakt, det är ju 15 år sedan, men man kan ju föreställa sig:
”Kronolaxfisket, Hasse…”
”Hej, Johan …, jo jag fick ju en fisk när jag var hos er nu sist och jag skulle vilja veta på ett ungefär vad den kan ha vägt. Ni har väl en hel del statistik att gå efter, så ni kanske kan hitta nån liknande. Hur mycket tror du att en 142-centimeters laxhanne kan ha vägt nu på hösten..?”
… (Tystnad. Lång tystnad.)
”Hallå är du kvar eller?”
”Hur stor var den sa du?”
”Ja, 142 centimeter…”
”Men det är ju inte möjligt.”
”Jojo visst. Det borde väl bli en bit över 20 i alla fall eller…?”
… (Nu med inte så lite irritation)
”Hörrudu driver du med mej???....”
Ja ungefär sådär måste det väl ha låtit, fortsättningen kan vi lämna därhän. Det var i alla fall först i denna stund som det började gå upp för Johan att det han fått var något ganska långt utöver det vanliga.
Och samtalet satte fart på ett och annat. Gamle fiskmästaren i Mörrum, Curt Johansson, fick reda på nyheten. Mitt uppe i förberedelserna för sin bok ”Mörrumslaxar – förr och nu” som han var, gjorde han en del efterforskningar. Och kom fram till att detta antagligen var den största lax som fångats på flugspö i Sverige någonsin, inte osannolikt den största i världen. Och då inte bara inräknat de fiskar som rapporterats enligt konstens alla regler. Det är antagligen den största lax som någon överhuvud taget påstått att han fått. Jämför man längd och vikt på mörrumslaxar så kommer man fram till en trolig vikt på en bit över 35 kilo när den var nystigen. Vad den kan ha vägt i slutet av september är omöjligt att avgöra.
Sanning eller skröna? För min del är jag övertygad om att Johan verkligen fick den här fisken. Men om det nu mot förmodan skulle vara en väl dragen vals, så är den ju så bra att den ändå förtjänar att förevigas. När Johan tog kontakt med mig var det inget snack om saken, den fisken ville jag göra! Vi diskuterade fram en form och ett utseende utifrån Johans minne, jag ritade upp ett par mallar och Johan fick godkänna dem. Sen var det bara att sätta igång.
Själva fiskkroppen är gjord av lindträ, som är segt, mjukt och lätt att forma. Den är lite urholkad baktill, annars skulle träkolossen ha blivit omöjlig att hantera. Fenorna är gjorda av hårdare träslag, lönn och bok, eftersom de måste vara tunna och ändå tåla lite. Den färdiga fisken målades precis som man målar en avgjutning, efter bilder som Johan tog fram efter minnet, och slutresultatet är faktiskt rätt svårt att skilja från ett vanligt montage.
Och nu i december efter 15 år, fick Johan alltså hämta sin lax, som sig bör vid Kronofisket i Mörrum där han fick den. Vi tog lite bilder och snackade en stund över en kopp kaffe. Johan var helnöjd och det gjorde mig glad. Nu hänger den förhoppningsvis hemma på hans vägg.
Tja, så är det med det. Nu är det ute, jag erkänner, jag fixar vad som helst, bara historien är bra nog. Jag stötte en gång på en australiensisk sajt på nätet, som på fullt allvar hävdade, att ”Redfin perch”, som vår abborre kallas där, ”i sitt hemland” (vilket det nu är?) kan växa till uppåt 20 kilo! Här finns alltså möjligheten att bevisa detta, och mycket, mycket annat…
Det är bara att slå en signal.
”Hur stor var mörten? Jaså 85 centimeter… ok, när vill du hämta fisken?”
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A rather big fish…
IIn the autumn of 1997, I made a model of a salmon that isn´t just a very special fish, but it also goes with a story that is well worth telling.
It all took place 15 years ago. The 29th of September 1997, two days before the season´s closing, a man we can call "Johan" fished in pool 22 at Domänfisket´s waters in river Mörrum. He had not been flyfishing for salmon for very long, had been a trip or two to Norway, and caught one or two salmon in the rivers of Halland - Johan comes from a town on the West coast. He had never before wet a fly in river Mörrum.
Late that night he hooked a heavy fish, and after a long fight he landed it. There isn´t very much to tell about the fight, Johan says himself that it acted as an autumn salmon usually does, went deep and heavy in the current, difficult to move and took a good while to wear out. But, in the end it was landed.
The first thing that Johan thought when he saw the fish was, that "now I have caught a salmon over 20 kilos". It was a beast, a brownish black male with high back and an enormous beak. But that late in the season, there was a killing ban on salmon, so Johan and his fishing buddy measured it on the rod, took a makeshift height with the forearm and let it go. No photos were taken.
Back in the cabin, they confirmed that the fish was 142 centimeters in length. Possibly, a little bell called somewhere at that point, but still they didnt give it much thought. One day later, the season closed, and Johan and his friend went back to the West coast.
A couple of days later, Johan called back to the Mörrum fishery. He wanted an estimated weight on his new personal best. Nobody remembers exactly how that conversation began now, 15 years later, but one can imagine...
”Mörrum fishery, Hasse..."
”Hi Johan ... here. Well, I caught a fish last time I was there and I would like to know what it might have weighed. I guess that you have some statistics, maybe you can find something similar. How much do you think an 142 centimeter salmon male would have weighed now in the autumn...?
… (Silence. Long silence.)
”Hello, are you still there?”
”How big did you say???”
”Well, 142 centimeters…”
”But that isn´t possible.”
”O yes of course. It should be a bit over 20 kilos anyway, shouldn´t it...?”
… (Now with a good bit of irritation)
”Hey you, are you making fun or me or what!???....”
I suppose that it must have sounded something like that, the rest we can leave. However, it was first at this moment, that Johan began to realize that what he had caught was something a good bit out of the ordinary.
And the phone call started a thing or two. The old fishmaster at Mörrum, Curt Johansson, got the news. Right in the middle of the preparations for his book "Mörrum salmon - now and before", he made some research. And found out that this was probably the biggest Atlantic salmon ever caught on a fly in Sweden - possibly the largest in the world. And that is not just counting confirmed and duely reported fishes. It is probably the largest fish that anybody has ever claimed to have caught. If you compare length and weight of Mörrum salmon, you reach an estimated weight of 35 kilos when it was fresh from the sea. What it could have weighed in the end of september, nobody knows.
Truth or tale? I myself, am convinced that Johan really caught this fish. But still, if it is a well told lie, so what? It is so good, that the very quality of the story deserves a carving. When Johan told it to me I had no doubts, this fish I wanted to do! We agreed on a form and a look from Johan´s memory, I drew up a couple of sketches and Johan approved them. Then the project was under way.
The fish body is made of linden wood, which is soft and easy to form. It is a little hollowed on the backside, otherwise the wood clump would have been to cumbersome to handle. The fins are made of harder wood, maple and beech, since they have to be thin and still able to withstand some handling. The finished fish was painted exactly as a fish cast is painted, after pictures similar to Johan´s memory, and the result is actually rather difficult to tell from a real fish mount.
And in December, 15 years after it happened, Johan got his salmon, as it should be at the Mörrum fishery where he caught it. We took some pictures and talked over a cup of coffee. Johan was delighted and that made me happy. Now, it hopefully hangs in his living room.
Now there it is. It´s out of the closet, I confess, I will do anything if only the story is good enough. Once, I stumbled over an Australian website, that in all seriousness claimed that "Redfin perch", which is their name of our European perch, "in it´s homeland" (wherever that is??) can grow to almost 20 kilos! Here is the opportunity to prove that, and much else...
Just give me a call.
”How big was the roach? Ok, 85 centimeters... when do you want it to be ready?” |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|